Dreamsthatneverdies.blogg.se

Det var tre år sedan jag lärde känna killarna uppe på scenen och deras flickvänner någonstans på vägen. tre år sedan vi blev bästa vänner och det har snart gått en månad sen jag fick reda på något som skulle förändra min värld för alltid... något jag inte ville någon skulle få veta, något som snart skulle förändra allt, killarna hade ingen aning om hur allt skulle bli då, det har inte tjejerna heller eller våra vänner eller deras familj... men ödet ville något annorlunda än något av oss... och detta är våran historia...

Tillbaka eller ??

Publicerad 2013-01-26 21:48:26 i Allmänt

Jag har nu fått dator och kommer eventuellt kunna vara lite mer aktivare än de senaste veckorna. Om tiden räcker till kanske det kommer upp ett nytt kapitel i veckan eller något såndant :)

// Mickaela

Dålig uppdatering!!

Publicerad 2013-01-15 00:31:35 i

En tid framöver kommer denna bloggen att ligga nere då jag flyttat från mitt hem nere i Skåne, bor ensam i Halland nu uppe på en skola där och har endast Internet genom mobilen och har ingen större lust att skriva ett kapitel genom mobilen, därav ingen uppdatering på ett bra tag!

tack för mig, vi hörs när vi hörs.
// Mickaela

Chapter 4: This is my life!

Publicerad 2013-01-12 11:50:44 i Allmänt

Först och främst vill jag säga: Detta blir sista kapitlet på ett bra tag då jag, från och med imorgon inte kommer att bo hemma hos min familj, vänner eller djur, jag flyttar imorgon låångt ifrån Skåne, 20 mil här ifrån flyttar jag och är endast hemma 1 helg i månaden och på loven, annars är det endast sms och samtal som jag har möjligheten att ha för att kunna kontakta folk. Vet inte om man får dator på denna skolan men de skulle jag tro och först då kommer jag kunna uppdatera, vilket inte kommer att bli så jättemycket då jag ska fokusera på hästarna och skolan och familj och vänner, djuren när jag är hemma nere i Skåne. 

Därför är det med tråkighet som jag nu lägger mina skrivkundskaper åt sidan, jag älskar att skriva, något så otroligt. Fick ett stupendium i författarskap när jag slutade 9:an och många hoppas att jag ska bli författare, något jag inte riktigt vet om jag ska göra, har inte tiden för det för tillfället. Därför uppdateras denna novellen eller denna sidan lite då och då, såfort jag har tid, ork, lust så kommer ett nytt kapitel upp men när det blir vet jag inte!
 
Detta kapitelet kommer att bli kort, det ber jag om ursäkt för, verkligen ledsen men jag har inte tiden att sitta och skriva idag eller imorgon, vill umgås med familj, djuren så mycket som möjligt för jag åker ju imorgon... 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Jag vaknade med ett ryck av att killarna hällde vatten över mig och Niall. Niall var snabbt uppe på fötter och sprang efter killarna medan jag låg i sängen och skrattade. Snabbt drog jag av täcket och tog en snabb dusch, drog på ett par jeans, underkläder och ett linne innan jag fönade håret och kammade igenom det med en borste genom det blonda platta håret. Snabbt lade jag på lite smink innan jag gick ner till köket där Lou lagade lite pannkakor. Niall hade bytat kläder och satt på stolen och ramlade nästan av den, för att han skrattade så mycket. Liam satt och kollade roat på sin kompis. 
- Where is El, Danielle and Perrie? frågade jag Harry som satt precis framför mig. Han vände sig om och log. 
- They went home this morning to get some stuff, skrattade han när han såg Zayn komma bakom mig och säga Böö.. Jag hoppade skrämt åt sidan och kollade förvånat på Zayn som låg på golvet och skrattade .. 
- Very funny, muttrade jag och brast ut i skratt. Jag gick fram till Niall och lade armarna om honom. Det kändes verkligen skönt att vara hemma. Han pussade mig lätt på kinden innan jag satte mig bredvid honom och tog en pannkaka som Louis precis satte fram. Snart satt alla runt bordet, skrattade, skojade och åt. Allt var verkligen perfekt, allt var som vanligt igen. 
 
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Förlåt för världens dåligaste uppdatering men har haft fullt upp med packning, skola osv. så ja..
Ni får ha det bra tills vi hörs igen, sista delen blev verkligen kort, sista delen från mig här nere i Skåne. Imorgon drar jag som sagt ifrån Skåne, ifrån vänner, familj och ja.. allt.
finns på http://mickaelapersson.blogg.se/ som är min andra blogg. 
 
Vi hörs! 
Puss och Kram
Mickaela

Chapter 3: Start all over again...

Publicerad 2013-01-02 00:47:14 i Allmänt

Jag brast ut i skratt och kollade chockat på killarna som hade börjat kasta mat omkring sig och jag och Eleanore hade hamnat givitvis dragit oss undan och stod mest och skrattade åt killarna. 
- I´m glad that you are home again, skrattade El och log mot mig. Jag log tillbaka, min bästa vän hade jag saknat något otroligt.
- I´m glad to be home El, skrattade jag men tystnade snabbt när min mobil vibbrerade till i fickan. Snabbt drog jag upp den. Okänt nummer. Jag kollade ursäktande och chockat mot El och försvann bort till hallen vid dörren och tryckte på svara. Killarna slutade just upp med deras lek och såg mig försvinna bort. 
"Hello" sade jag. 
"How are you darling?!" hördes en mans röst på andra änden.
"How are this?! " frågade jag lite skrämt och äcklat, vem fan kallar mig darling?! Just då kom Niall och slog armarna om min mage och lutade huvudet mot min axel, mot där jag hade min telefon. Jag kände hur han ryckte till av vad personen sade. 
"You don´t know me but I love you! I will find you and make you mine! You can´t hide from me!" hördes det innan det sade klick. Jag kände hur jag skakade och Niall höll om mig hårdare.
- How was that? viskade han och jag skakade på huvudet.
- I don´t know... but how it even is the person knows where I am... viskade jag skrämt och begravde huvudet den finaste killen på jordens bröst. Han strök mig sakna med handen över mitt hår. 
- No one will ever hurt you, okay? I won´t let anyone take you from me, ever again! viskade han bestämt och jag drog bak huvudet och lade armarna om hans nacke. Jag kollade in i hans vackra ögon och log.
- I love you! viskade jag,
- I love you to! viskade han tillbaka och kysste mig. Jag besvarade den innan jag gav honom en kram och log. I hans famn var jag säker, i hans famn och tillsammans med finaste vännerna var jag trygg. 

- Yes! Finally! utropade Liam och log retsamt mot mig. Jag stirrade på honom och skakade på huvudet. aldrig att jag skulle börja sjunga igen, det skulle aldrig gå. 
- Nope! I can´t! I won´t do it.. mumlade jag och bakade undan från microfonen som Louis höll fram till mig. Killarna hade tydligen fått för sig att vi skulle sjunga Sing Star men jag totalt vägrade. Jag skakade på huvudet men Niall, Louis, Liam, Zayn, Harry, Perry, Danielle fortsatte tjata eller övertala mig. Jag suckade djupt och kollade hjälpsamt mot Eleanore.
- Fine... i do it.. muttrade jag och tog microfonen från Liam som skrattade medans alla klappade händerna. Jag gav de en dödande blick innan jag gick upp på deras hemgjorda scen och ställde mig bredvid Eleanore som höll på att sätta igång spelet. 
- Like the other times, sade hon och log. Snabbt gav hon mig en kram innan hon gick ner från den lilla scenen. Jag suckade djupt och skakade på huvudet. Förvirrat kollade jag på Niall som log uppmuntrande. 
Som de brukade vara va... kanske det. 
- Okey... I thing I will sing the song I was surpose to sing the day I stoped... mumlade jag tyst i microfonen.
Jag skakade på huvudet och musiken sattes igång.
(Lyssna medan ni läser!) 
 
- All my life (my life), I'll be with you forever (forever)

To get you through the day and make everything okay

I will be, all that you want (I'll be)
And get myself together (get myself together)
Coz you keep me from falling apart

And all my life, you know I'll be with you forever (all my life)
To get you through the day and make everything okay...
När jag sjöng de sista orden kollade jag mot mina vänner. Jag såg tårarna rinna på dem alla. Jag lade ifrån mig microfonen och hoppade ner för scenen. Niall slog armarna om mig. 
- You are so amazing. I can´t believe that you stoped... babe, you are great! viskade han medans tårarna rann ner för hans kinder. Jag smekte han över kinden och log. Jag kysste honom och lutade mig mot hans axel. Liam, Zayn, Harry, Louis, Eleanore, Danielle, Perry slog armarna om oss. De kom alla med: " You have to start with the music again. You are amazing, so great, so talented!"

Jag log mot mina vänner och kramade om de alla. Tårnarna hade runnit på mig. Gud vad jag har saknat musiken, jag ville bara inte erkänna det för mig själv. åter igen stod jag på scenen, denna gången med Danielle, Perry och Elearnore. Vi skulle sjunga en låt tillsammans, en låt vi älskade och som vi brukade sjunga tillsammans före jag flyttade. Vi skrattade till innan vi började att sjunga och ögonen riktigt lyste på oss alla, av ren glädje.


Äntligen hade jag kommit hem. Här tillsammans med min kille och världens finaste vänner, här hörde jag hemma. Finally I´m Back Home Where I Belong! 
 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Då var kapitel 3 uppe!
önskar er alla ett gott nytt år, hoppas 2013 blir mycket bättre än 2012!


Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela