Chapter one: Bye old life.. hello new life
"They taught me how to love, what true love is" This is always in the back of my mind with everything I do. Live every second like it's your last. Live simply so other people can simply live. When you lose someone so special in your life your heart reacts in a way it never did before. Life becomes so much more important every little thing is appreciated. One single moment tome now feels like a lifetime. I have never been more grateful for having the time of my life, for living my dreams with the horses.. ”
Tårarna rann längs kinderna när den sista hästen var inpackad i transporten som körde ut över gårdsplanen, svängde åt höger och försvann bort ifrån mitt liv för all framtid. Jag var en 16 årig hoppryttare samt gymnkhana ryttare, eller, det var i alla fall det jag brukade vara men när mina läkare förbjöd mig efter olyckan hade jag inget annat val än att sätta ut mina vackraste änglar på annons.
”The horses helped me prove to everyone that they was wrong about me. They got me back to life, the got the best out of me, the got me everything I ever could ask for. The brought the best out of life. The horses showed me a world I never thought exicted.”
Sista lådan var inlagt i lastbilen när mannen drog igen den och körde iväg. Jag såg honom köra ifrån gården som nu låg helt öde. Allt var tyst, stilla, doftade äckligt. Allt som en gång varit var nu förbi för all evighet, i alla fall för mig. Alla minnen, alla skratt, hela sin barndom hade tagits bort ifrån mig på några få sekunder och nu förlorade jag mitt barndomshem. Min mamma sålde gården strax efter att min sista häst lämnade gården och köpte ett hus i London. Men jag skulle inte flytta med henne, det var bestämt att jag skulle flytta ifrån Sverige och flytta till andra sidan jordklotet. Till Australien, i ett nästan slott liknande hus, inärheten av en vacker strand, Bondi Beach, där min pappa numera var livräddare efter att mina föräldrar skiljdes åt när jag var 10 år gammal. Det var 6 år sedan men de var tre år sedan jag sist såg min pappa och nu skulle jag spendera resten av livet där då jag inte längre tålde Sveriges klimat. Min mamma skickade mig iväg mig utan att tveka, hon hade alltid velat flytta till London där hon skulle få börja om med sin musik kariärr, hon hade alltid tyckt att jag hindrade hennes drömmar så hon valde att skicka iväg mig så jag inte kunde störra henne.
“I promised to never give up hope, no matter what happened. I've tried everything I can, but the only thing that's right to do, is to give up and say goodbye. Letting the horses go and try to forget. But I know I'll never be able to forget the reason why I never gave up, the reason that I´m still here.. The reason I was able to prove everyone that they were wrong about me, the reason that I have become how I am today., thank you!”
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ja, ni har läst rätt. Första delen på en ny berättelse är uppe.
Vad tycker ni?!