Dreamsthatneverdies.blogg.se

Det var tre år sedan jag lärde känna killarna uppe på scenen och deras flickvänner någonstans på vägen. tre år sedan vi blev bästa vänner och det har snart gått en månad sen jag fick reda på något som skulle förändra min värld för alltid... något jag inte ville någon skulle få veta, något som snart skulle förändra allt, killarna hade ingen aning om hur allt skulle bli då, det har inte tjejerna heller eller våra vänner eller deras familj... men ödet ville något annorlunda än något av oss... och detta är våran historia...

Kapitel 15: Saying goodbye is so dame hard... del 1

Publicerad 2012-10-28 21:52:33 i Allmänt

(
Amy´s perspektiv)
Tårarna rann ner för mina kinder och jag hörde hur någon bankade på dörren där nere men jag vägrade att gå ner. Jag vägrade äta, jag vägrade dricka, jag vägrade lämna mitt rum eller min säng. Mobilen vibbrerade till, snabbt tog jag upp den och öppnade meddelandet och bara stirrade på innehållet medan tårarna bara rann mer och mer.
" I´m sorry for everything! I love you... Please, answer..."
Trodde han att allt skulle lösas med att säga förlåt och jag älskar dig, det fungerar inte så.. Jag tror inte att jag skulle förlåta honom, någonsin. Att se sin kille kyssa någon annan, det var droppen...

Jag torkade tårarna och gick ner för trapporna och drog på mina skor. Snabbt gick jag ut bakvägen och hämtade in Angel från hagen. Han hade blivit riktigt vacker och var helt underbar att rida. Strax innan jag åkte iväg till Sverige och tävlade, vilket blev reslutatet att jag låg på sjukhus i evigheter så red jag in Heaven´s Angel och han var nu redo att börja tränas av mig igen.. Eller ja, egentligen fick jag inte ens rida men det struntade jag i totalt just nu.
 
Snabbt borstade jag av hingsten och lindade benen med vita benlindor och lade på sadeln med det vita schabraket. Jag drog på mig mina ridstövlar och hjälmen innan jag tränsade Angel och gick ut med honom ur stallet. Just då kom Sarah och James tillbaka med Baddy. Snabbt höjde jag handen och hälsade och de gjorde lika dant. Jag visste att Sarah inte riktigt gillade att jag red när jag egentligen inte fick det men jag hade inte riktigt gett henne något val efter tre månader utan ridning. Och efter allt som hände med Harry bröt jag ihop totalt och min enda flykt förutom att skada mig själv, var hästarna och musiken.

Jag spände sadelgjorden igen och hoppade upp i sadeln. jag skänklade på hingsten som kom in i en mjuk skritt. Jag red in på en liten stig som ledde bort från gården och genom en stor vacker skog där jag lät honom öka till trav. Snart var jag ute vid fältet där jag skänklade hingsten i galopp. Vi red på volter och jag arbetade mycket för att få honom lugn. I ögonvrån såg jag en bil komma körandes och stanna och ut kommer Louis och Niall. Jag suckar och återfår fokuset på Angel som stutsade i sidleds lite. Jag såg att killarna höjde händerna och vinkade. Snabbt saknade jag av till trav och sedan till skritt och stannade framför dem. Jag gled ner från sadeln och ställde mig bredvid hans huvud.

Killarna kollade tveksamt på mig. Louis harklade sig och öppnade munnen.
- Harry is so sorry.... I know what he have done and I don´t understand it... but he is very sorry, började han.
- He loves you, he always have and he will always do.. He know he has lost you but he will do everything he can to get you back... you means everything to him. And ... fortsatte Niall men typ tappade bort orden när han kollad på mig när några tårar trillade ner för kinderna.
- He can´t live without you, avslutade louis.
Jag skakade på huvudet.
- He have to .... mumlade jag medan tårarna letade sig ner för mina kinder ännu mer nu.
- I´m sorry, i need to go, viskade jag fram, hoppade på på hingsten och galopperade där ifrån. När jag var tillbaka i stallet fixade jag honom och gav alla hästar mat efter att ha tagit i dem. Snabbt sopade jag stallet innan jag sprang in i huset. Jag slängde mig på sängen och tårarna bara rann ner för kinderna och jag bara lät dem rinna.
 
(Niall´s perspektiv)
Det var absolut inte samma tjej som stod med hästen framför mig och Lou... Hon var helt förändrad. Hennes vackra iblåaögon var röda av tårar och hon var smalare än vi någonsin sett henne.. Jag kollade chockat på Louis som var lika chockad själv.
- Harry is so sorry.... I know what he have done and I don´t understand it... but he is very sorry.. började louis.
- He loves you, he always have and he will always do.. He know he has lost you but he will do everything he can to get you back... you means everything to him. And .. började jag men tystnade när jag såg hur några tårar började sakta rinna ner för henne kinder.
Varför kysste Harry den andra tjejen, han krossade Amy´s hjärta, han förstörde henne...
- He can´t live without you, avslutade Louis och jag gav honon en snabb blick.
Hon skakade på huvudet, mumlade he have to och i´m sorry, i need to go... därefter hoppade hon upp på hingsten och red iväg medans hennes tårar trillade ner för kinderna.

Jag slog snabbt händerna för huvudet och suckade djupt. Lou lade armen om en och vi gick tillsammans till bilen och körde tillbaka till huset. De andra killarna kollade på oss men de förstod lika bra som oss att de inte hade hjälp.
Louis gick upp och pratade med Harry och när han kom ner hördes ett brak och vi förstod att han slängt något i väggen, åter igen.
Jag hatar att se honom sådär och jag hatar att se Amy sådär... Det är hemskt!
 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommer Amy någonsin att förlåta Harry?
Kommer killarna att övertala någon av dem att prata med varandra?
 
Glöm ej kommentera!
 

Kommentarer

Postat av: c

Publicerad 2012-10-29 18:24:50

amy förlåta harry

Svar: vi får väl se
Mickaela Persson

Postat av: Linn

Publicerad 2012-10-29 21:23:36

HAHA. Satt och sökte på lite random novellbloggar och så hittade jag hit?
HAHAAH. Har läst igenom alla kapitel nu och novellen är sjukt grym!

Det är liksom inte bara drama, men älskar att det är lite kärleksdrama, men i vissa noveller är det bara sådant drama, du har lite mer lagom mängd.

Längtar efter nästa kapitel, sjukt bra!

Om du vill får du gära göra ett litet inlägg och berätta o förklara lite om alla häst saker, jag vet ju vad en box och sadel är. Men det är inte mer än så typ... fattar typ hälften av alla sådana saker hehe, så det får du göra om du vill.

Svar: aww, tack så jätte mycket! Har faktiskt fått stupendium i författarskap, haha fast vet inte om jag ska liksom skriva en bok eller ja... Men tack!
Nästa kapitel kommer såfort jag har tid och orkar.. lite mycket med skadad rygg och ska bli undersökt snart och annat irl som gör att de blir lite svårt att skriva.

Självklart kan jag göra ett kapitel eller bara lägga upp det lite random i väntan till nästa kapitel om du vill :)

Tack för att du läser denna novell, betyder mycket. tack åter igen!
Kram!
Mickaela Persson

Kommentera inlägget

Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela