When life goes wrong - prolog
"They taught me how to love, what true love is" this is always in the back of my mind with everything I do. Live every second like it's your last. Live simply so other people can simply live. When you lose someone so special in your life your heart reacts in a way it never did before. Life becomes so much more important every little thing is appreciated. One single moment tome now feels like a lifetime. I have never been more grateful for having the time of my life and I will truly miss them from the bottom of my heart. I will miss hearing they laugh, see them smile ”
Jag log mot människorna omkring mig, att se dem vara överlyckliga, att höra publikens skrik i öronen samtidigt som de sjöng med i deras låtar fick mig att rysa. Att se att varenda en av personerna i detta ner släckta rummet som lös upp av 5 killar som levde livet uppe på scenen, att se varenda en av dessa människorna vilja vara i mina skor, att få sitta här nära scenen tillsammans med några av killarnas flickvänner och få vara vän med alla dem, att få stå en av killarna så nära att alla trodde vi skulle bli ett par när som helst, båda ville ta det steget men jag backade undan. Jag ville inte förstöra hans eller bandets lycka, eller deras flickvänner, familj och speciellt inte fansens lycka. Att se hur lyckliga killarna var, hur lyckliga fansen var betydde allt för mig. Det var allt jag ville för dem.. men bakom all lycka finns det en smärta inom mig som gör så fruktansvärt ont, anledningen till varför jag backade undan och verkligen drog mig undan från personen som är anledningen till att jag lever. Mitt hjärta dunkar långsammare än normalt och det har det gjort ett bra tag, läkarna visste först inte varför men efter ett flertal tester fick vi reda på en sanning, en sanning som är hemsk och så oträttvis och den sanningen visste ingen om, inte killarna, inte flickvännerna, inte familjerna och min familj kunde inte veta de, för de lever inte längre, en olycka tog dem ifrån mig i Sverige och sedan tre år tillbaka har jag bott i London och det var tre år sedan jag lärde känna killarna uppe på scenen och deras flickvänner någonstans på vägen. tre år sedan vi blev bästa vänner och det har snart gått en månad sen jag fick reda på något som skulle förändra min värld för alltid... något jag inte ville någon skulle få veta, något som snart skulle förändra allt, killarna hade ingen aning om hur allt skulle bli då, det har inte tjejerna heller eller våra vänner eller deras familj... men ödet ville något annorlunda än något av oss...